Alumina i ekologiska solkrämer


blog_sunscreen_87987289_164306c

Har fått en del frågor kring alumina så här kommer ett klargörande blogginlägg 😉

Är alumina och aluminium samma sak? Nej. De ser kemiskt olika ut på så vis att alumina eller aluminiumoxid som det också heter har syre bundet till sig. Vad jag förstår så är alumina inte giftig eller skadlig på huden, men det är alltså inte bra att andas in alumina i dess rena pulverform då risken för allvarliga lungsjukdomar är hög.

Alumina finns i alla ekologiska solkrämer (i alla fall de vi har i butiken) med fysikaliskt solskydd med titandioxid. Rädslan för att att ämnet ändå skulle kunna penetrera huden in till blodet är onödig.

Det är alltså inte tillsatt alumina i solkrämer. Vid tillverkning av titandioxid används alumina för att kaspla in eller klä in titandioxiden. Det är helt uteslutet att det skulle finnas alumina i fri form som kan penetrera huden och tas upp i blodet i solkrämerna. Inga av våra solkrämer har nanopartiklar och titandioxidens hudvuduppgift är att ligga ovanpå huden för att fysiskt kunna blockera skadliga UV strålar. Själva krämen kan sjunka in i huden, men partiklarna ligger alltid kvar på huden.

Om det har varit fler som oroat sig över alumina så hoppas jag att detta hjälpte. Sola smart i det härliga vädret!

Det svåra i att avgöra om en skönhetsprodukt är ren eller inte


I år har jag fått 2 väldigt fina komplimanger. Denna blogg blev nominerad som inspiratör för hållbar livsstill 2015 av Greenmatch där jag beskrivs som ”kemikaliepolis”. Jag älskar det för det passar mig klockrent!

Den andra komplimangen var att ”Softskin är bäst av alla ekologiska skönhetsbutiker för att ni är nördigast. Jo, man kan ställa de nördigaste frågorna och ändå få ett seriöst svar!

Det är en djungel där ute! Som konsument är det lättaste sättet att förlita sig på ekologiska och miljövänliga certifieringar. Långt ifrån alla har lika höga krav, men annars måste man plugga på och gräva för varenda enskild ingrediens och produkt man vill köpa… finns inte på kartan. Det är här jag kommer in och gör mitt yttersta för att avgöra vad som är ok eller inte. Livet vore så mycket enklare om jag bara sålde sådant som hette eko och hade ett grönt blad på flaskan, men jag lusläser varenda produkts ingredienslista. Vissa ingredienser kräver mer djupdykning än andra. Så om ni undrar varför Softskin ibland är så himla sen med att ta in nyheter så är detta anledningen. Ibland behöver jag svar från leverantören/tillverkaren och oftast får jag svar, men ibland svarar de inte för att de inte kan eller orkar svara på jobbiga detaljfrågor. Då kan jag tyvärr inte ta in produkterna, för jag måste veta vad det är jag säljer.

Finns det ingredienser jag inte tycker är ok, då tar jag inte in det. Är det bara fina ingredienser tar jag in det. Lätt som en plätt! Men det finns alltid en gråzon. Sådant som är halvdant ok? Vilka mängder handlar det om, ska produkten stanna kvar på huden eller inte osv. Ibland när innehållet eg. är ok, men att det kemiska namnet på ett ämne påminner och lätt kan förväxlas med en dålig variant och det dessutom finns en uppsjö av liknande produkt(er) har jag faktiskt låtit bli att ta in produkterna. Jag besparar mig enormt mycket tid på frågor från oroliga kunder. Ja, jag hoppas ni förstår hur jag resonerar.

Senast in är Little Ondines vattenbaserade nagellack. Jag gillar att veta vad produkter innehåller lika mycket som att jag ogillar antaganden om att något skulle vara dåligt. Lika bra att förklara hur jag tänkt mig här. Allas ögon riktar sig mot 2 ingredienser: Laureth-21 och polyethylene terephthalate.

Laureth-21 får alla att tänka på dåliga sulfater. Hos skin deep får den en 3:a av 10 vilket jag tycker är lågt. Orosmolnet här är eventuellt förekommande föroreningar som inte är hälsosamma.

Resonemang: Har tittat på receptet och det handlar om en mycket liten mängd Laureth-21. Om det skulle finnas föroreningar så handlar det om ännu mindre mängder. En 3:a på skin deep är lågt, då ex. många ekologiska alternativ till konserveringsmedel ligger på 4:a så känns detta acceptabelt.

Polyethylene terephthalate petar ögonen med ordet ftalat! Detta är PET, samma PET som man har till dryckesflaskor samt diverse plastförpackningar till hudvårdsprodukter. Trots namnet ftalat i tereftalat så är det inte den sort som läcker ut och är hälsoskadligt som ex. dessa ftalater som är förbjudna i leksaker DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP. PET är klassat som miljövänligt, återvinningsbart och tåligt plast som ej läcker (används därför mycket inom matindustrin). PVC plast är det däremot mycket vanligt med utläckande hormonstörande ftalater. Vissa gånger har man hittat ftalater i drycker som förvarats i återvunna PET flaskor. Gäller dock drycker som med lågt pH. Det är osäkert men teorin är att det smitit in PVC plast som en förorening vid återvinningen av PET flaskor. Enligt en rapport från kemikalieinspektionen är tereftalat ett av de bättre alternativ och ersättare för hälsofarliga ftalater. Det är jätteförvirrande med namnen, men tereftalat ser kemiskt annorlunda ut och beter sig annorlunda också.

Resonemang: Den PET som används här är inte återvunnen. Nagellacket har inte ett lågt pH. Trots det dåliga namnet tereftalat som kommer att peta mångas ögon, så handlar detta om PET som inte är farlig. Så jag tar fajten och svarar på alla frågor. Måste ju leva upp till ryktet och vara den nördigaste av alla 🙂

Ovan ingredienser var inget som jag direkt reagerade på. Orosmolnet för mig var färgpigmenten…

Syntetiska färgpigment: Det finns naturliga färgpigment, men inga ekologiska färgpigment. I allafall inga färgstarka. Inom kemi pratar man om organiska och oorganiska föreningar (eng. organic and inorganic). Googla på det (organic compound) men i det stora hela, allt som innehåller grundämnet kol (C) är en organisk förening. Så många tillverkare tar tillfället i akt och skriver ”organic color pigments” vilket är helt korrekt men gemene man tolkar detta som ekologiska färgpigment. Detta skrivs i (skönhets)tidningar och alla möjliga butiker skriver att det är ekologiska färgpigment. Det blir så himla fel!

Little ondines färgpigment är en del naturliga och en del syntetiska. Håll ett öga på alla dessa CI XXXXX numrena. Inte alla är naturliga. En regel som funkar ganska bra är att de flesta som börjar på CI 7XXXX brukar vara naturliga och bra. På senare tid har det poppat upp många ”naturliga” sminkprodukter med syntetiska färgpigment i. Nackdelen med syntetiska färgpigment är att de flesta fall innehåller föroreningar som verkligen inte är hälsosamma. Förr i tiden blev många barn allvarligt sjuka p.g.a. alla onödiga färgpigment i mat. Numera är de värsta förbjudna, tack och lov.

Resonemang: Syntetiska färgpigment i smink och speciellt sådant som ska appliceras på läppar gillar jag verkligen inte. Nu handlar det om nagellack som inte sätter sig på huden, riskeras att ätas upp (som ex. läppstift), eller är i löst form som kan andas in, utan är i en vattenlösning som fysiskt ligger på nageln och som enkelt kan pillas av utan att lämna rester.

Ytterligare genemsamma resonemang för alla tre ingredienser är att det knappt finns några vattenbaserade nagellack på marknaden idag (som är bra). Anser att Little Ondine allt som allt ändå är mycket bättre än de alternativa 5-free, 7-free och liknande nagellack som finns därute. Little Ondine är dessutom ett peel off nagellack så man slipper använda uttorkande remover.

*Puhhh* Det var det hela om Little Ondine 🙂

 

Topp fem ekologiska mascaror


Det är klokt att välja ekologiskt och rent smink. Speciellt om du är tonåring och särskilt när det gäller mascaror. Tonåringar använder i regel mer smink än vuxna och en tonårings kropp är inte fullt utvecklad, därmed är tröskeln för gifter lägre. Konventionellt ögonsmink och speciellt mascara kan innehålla allergi- och cancerframkallande ämnen som exempel nickel, ftalater, parabener, triclosan och syntetisk mysk. Vattenfast mascara hör till de värsta bovarna.

Det är många som undrar vilken som är den allra bästa ekologiska och naturliga mascara och vilken rekommenderar jag? Mascara är en av de få produkter som jag har svårt med att rekommendera. Mascara sitter otroligt individuellt på de olika fransarna. En som sitter stenhårt på en person kan smeta och smula sig på en annan. Jag brukar nämna de som är mest populära.

Top-5-mascaror
Mest populära mascaror på Softskin (från vänster):
Benecos maximum volume Deep Black
Lotus Pure Organics Ekologisk mascara Black
Benecos Natural multi effect mascara (black)
Dizao Organics Moisturizing mascara black
RMS Beauty Mascara Volumizing

Andra populära mascaror är c/o mineralsmink Den lilla svarta mascara och Lily Lolo Lash Alert Natural mascara (black).

De mascaror som utmärker sig är Lotus mascara som är krämig. Om du alltid har problem med att mascaror smetar och kladdar är antagligen inte Lotus något för dig. Gillar du däremot näringsrika mascaror som ger mycket volym så kan Lotus passa. Motsatsen till Lotus är c/o mineralsminks mascara som är mycket torrare i konsistensen. Denna är bra om du tycker att alla mascaror är för kletiga och du är ute efter en vardagsmascara.

Själv använder jag sällan mascara, men när jag väl gör det är det RMS Beauty Mascara Defining och Dizao Organics Moisturizing mascara black som gäller. Båda använder jag ihop med bentonitlera, läs mer om det här.

Är ekologiska och naturliga mascaror helt riskfria då? Det självklara svaret är nej. Våra mascaror är såklart fria från de ovan nämnda allergiframkallande och cancerogena ämnena. Men man kan bli allergisk även mot naturliga ämnen. Eteriska oljor är bra konserveringsmedel och finns i många av våra mascaror. Doftämnena som naturligt förekommer i eteriska oljor är allergiframkallande och måste därför deklareras separat i INCI om det överstiger 0.001 gram (per 100g). Det räcker alltså inte med att skriva eteriska oljor. Vanliga doftämnen i eteriska oljor är bensylalkohol, limonene, linalool, citronellol etc.

Har du har testat alla sorters mascaror, men tål inga av dem (oavsett ekologiska eller inte)? Då bör du testa en mascara som inte är svart, ex. brun mascara. Man kan nämligen vara allergisk mot det svarta pigmentet.

It’s difficult to recommend a good mascara since it’s very individual on different lashes. These are the top five organic and natural mascaras.

Baksidan av GMO


GMO mat

GMO (genmodifierade organismer) är vanligt inom livsmedelsproduktionen framför allt på växter. Den vanligaste orsaken till modifieringen är att att växterna ska bli mer motståndskraftiga och tål bekämpningsmedel bättre. Mer mat kan produceras och fattigdom kan motverkas. Men det finns också stora nackdelar med GMO växter. Vid användning av GMO grödor har vissa ogräs och insekter fått samma/bättre motståndskraft och starkare bekämpningsmedel måste användas. GMO grödor är dessutom mycket mer allergiframkallande. Tyvärr har man än idag inte sett att GMO grödor ger större skördar. Det blir oerhört dyrt för fattiga småbönder att köpa frö till GMO-gröda i stället för att odla eget frö som de är vana vid. Välj KRAV och Svenskt Sigill om du inte vill äta GMO mat.

Inom ekologisk hudvård är man också mot GMO, men långt ifrån alla tillverkare flaggar om detta. De stora EKO cert organen inom hudvård som jag känner till tillåter inte GMO ingredienser. Men tycker att det borde lyftas fram bättre med ex. logotyper som tydliggör det för slutkonsumenten. Det finns ju Vegan, Fair trade loggor. Varför inte en non-GMO logga? Så kan jag passa på att önska en no-nanoparticles logga också 🙂
Läs gärna KRAVs fullständiga artikel om GMO mat och odling:
http://www.krav.se/ekologiskt-utan-genmodifierade-organismer-gmo#.VE9pPSkoiZV.facebook

GMO (genetic modified organism) is common in the food industry. The crops usually get more resistent to pesticides. More food can be produced. But when GMO crops are used, some insects and weeds also get more resistent requiring stronger pesticides. GMO crops are also very sensitizing and can cause severe allergic reactions. Today, we haven’t yet seen larger yields and the GMO seeds are very expensive for small and poor farmers. When it comes to organic skincare, GMO ingredients are not accepted but I think that manufacturers should mark this more by for ex. using a non-GMO logo. This would definately help end consumers to choose in the beauty jungle.

Använd inte Jessicurl hårvårdsprodukter


Sällan går jag ut och varnar om produkter. En kund berättade att hon använder Jessicurl, ett hårvårdsmärke som marknadsför sig som naturlig och som säljs av ekologiska och naturliga shoppar. När jag skulle läsa INCI förväntade jag mig ett naturligt innehåll blandat med lite petroleumbaserade ingredienser. Men vad som stack mig i ögonen var ämnet:

Diazolidinyl Urea

Detta är ett bakteriedödande ämne som har bra konserverande verkan i kosmetiska produkter eftersom det bryts ner till formaldehyd.

Formaldehyd är väldigt allergiframkallande och direkt giftigt ämne som är cancerframkallande. Det finns ju hur många alternativa konserveringsmedel där ute som helst! Nu kanske jag blir lynchad av Jessicurl och deras återförsäljare, men den smällen får jag ta.

 

Zinkpyrition i mjällschampo och båtar


Mjällschampo
Senaste från VASYD nyhetsblad.

Ämnet zinkpyrition är populärt att ha i mjällschampo, kosmetika samt i båtbottenfärger. Ämnet är mycket bra på att hindra tillväxten av mikroorganismer. Zinkpyrition är allergiframkallande och irriterande för hud och ögon och är mycket giftigt för vattenlevande organismer (fiskar, kräftdjur m.fl.).

Jag stöter dagligen på människor som resonerar såhär ”det är ju så små mängder av de där kemikalierna” och ”jag dör inte av ett vanligt schampo”. I Sverige används ca 2.4 ton zinkpyrition i båtbottenfärger och 10 ton i schampo. Vill tillägga att användningen av zinkpyrition på båtar är begränsad, medan det inte finns några som helst restriktioner för ämnet i kosmetika. Läs gärna mer här ifokus och naturskyddsföreningen.

Sodium coco sulfate


Tensider ger mig inte bara torr hud utan även huvudvärk. Det är rena rama djungeln och inget är solklart. Jag har grävt lite kring sodium coco sulfate (SCS). Ämnet som det verkar vara heta känslor kring.

CAS nummer
I forum diskuteras det hett kring SCS. Vad är det och är det samma sak som Sodium Lauryl Sulfate (SLS)? Vissa säger att SCS och SLS har samma CAS nummer (unika internationella nummer som tilldelas alla kemikalier, föreningar, lösningar etc som det finns litteratur på). Min uppfattning är att de inte har samma CAS nummer. Googlar man får man upp tveksamma leverantörer som tilldelat dessa två samma CAS nummer. Jag vet att tillförlitliga leverantörer med högkvalitativa produkter har bra mycket bättre dokumentation på deras varor ex. Sigma Aldrich (eller VWR etc). Söker jag på SLS nämns inte sodium coco sulfat som en synonym, men däremot sodium dodecyl sulfate som är ett namn man gärna använder inom labbvärlden, se här. Min gissning är att SCS är en för ospecifik tensid och därför inget de säljer. Jag släpper fixeringen kring CAS numret och går vidare.

Vad är Sodium coco Sulfate för något? (!)
Det är inte helt lätt att hitta svar på detta. Antagligen för att det inte används inom forskningsvärlden och därför inte testats och skrivits om det. Den information jag hittat är inte baserad på vetenskapliga artiklar, men det är det enda som har gett mig klarhet kring ämnet, se här. Jag sammanfattar:

  • SLS tillverkas genom att man isolerar en fettsyra (från ex. kokosolja) som heter laurinsyra (eng. lauric acid).
  • Laurinsyran reageras med svavelsyra (eng. sulfuric acid)
  • Som sedan får reagera med natriumkarbonat (eng. sodium carbonate) och då har man tagit fram tensiden Sodium Lauryl Sulfate alltså SLS.

När man tillverkar Sodium coco sulfat, så använder man inte en fettsyra (laurinsyran) utan en blandning av alla fettsyror som förekommer i kokosoljan. Man låter dessa fettsyror (liksom SLS) få reagera med svavelsyra samt natriumkarbonat och får då sodium coco sulfat som är en blandning av (jag citerar) ”sodium lauryl sulfate, sodium caprylic sulfate, sodium capric sulfate, sodium oleic sulfate, sodium stearyl sulfate etc”. Istället för att namnge alla dessa efter kokosoljans olika fettsyror kallar man det för bara sodium coco sulfate. Ett samlingsnamn helt enkelt. Det står också på sidan att SCS är har lika negativa egenskaper som SLS har.

Är SCS lika irriterande som SLS?
Vissa säger att SCS är mildare och att hårbotten mår bättre jämför med schampon med SLS. Andra säger att den är lika irriterande. Den borde vara mildare anser jag då den innehåller en mindre fraktion SLS. Men om man exempelvis är allergisk mot SLS, då lär man få en reaktion av SCS också.

Spår av 1,4-dioxane
SCS innehåller inte spår av giftiga 1,4-dioxane enligt Skin Deep (det gör nämligen SLS). Men om SCS innehåller en fraktion av SLS, borde den inte innehålla en liten mängd 1,4-dioxane? Idag kan man rena bort 1,4-dioxane, men det kan man inte som konsument se på INCI. Frågan är om de olika certifieringsorganen har krav på att 1,4-dioxanet måste bort från SCS. Jag har mailat NaTrue och frågat hur det resonerar och vad för regler som gäller kring SCS, men har tyvärr inte fått respons. Frågan har jag också ställt till Eco Cosmetics, då jag med stor förvåning hittade SCS i deras duschgel för känslig hy. Tydligen har de haft SCS i deras produkter förr i tiden, men att de har ersatt det med en mildare tensid idag. Deras duschgel för känslig hy är den enda som har kvar SCS och den tillverkas idag utan SCS, men det kommer att ta tid innan de med den gamla formuleringen säljs ut. Angående 1,4-dioxane i SCS säger Eco Cosmetics att tillverkningssättet idag är inte som 10 år sedan, men pga SCS:s aggressiva karaktär väljer de att ersätta den med andra tensider.

SCS och Softskin.se
Softskin har ett fåtal artiklar med SCS. Att Eco Cosmetics utvecklar sina produkter till det bättre glädjer mig. Sante däremot utvecklar sina produkter till det sämre då jag upptäckt att deras senaste uppdatering smygt in SCS i schampon och tvålar.

Jag har alltid haft den uppfattningen att SCS är ett mycket bättre alternativ än SLS och att det är dioxanfritt. Men pga av att SCS visar sig vara lika eller nästan lika irriterande som SLS kommer jag därför att sluta sälja produkter innehållande SCS. Jag anser att Eco Cosmetics är ett seriöst företag och jag väljer att tro på deras ord. Jag tycker att mina kunder, även de med känslig hy ska kunna handla tryggt på softskin. Dessa kommer därför att säljas ut och inte tas in igen (förrän SCS tagits bort):

Eco Cosmetics – Duschgel sensitive med Havtorn & Persika (omformulering pågår)
Sante – Kokos Glans Schampo
Sante – Duschgel Body & Hair Homme
Sante – Duschgel Ananas
Sante – Duschgel Kokos
Sante – Duschgel Goji Power
Sante – Duschgel Coconut Dream
Sante – Duschgel Acai Energy
Sante – Duschgel Grenadine Spirit
Sante – Flytande Tvål Bio-Aloe Lemon

Ironiskt nog är alla dessa storsäljare.