John Masters Organics nya innehåll

Vad händer med John Masters Organics ?
Vi har haft heta diskussioner både på Facebook och Instagram om detta under hösten och frågorna har i huvudsak kretsat kring varför de har stoppat silikon och taskiga tvålämnen i deras fina ekologiska hårvårdsprodukter. Vi har som alltid örat mot marken och har kontinuerligt jagat information och följt utvecklingen.

Kortfattat om vad som hänt. Plötsligt fanns dimethicone (flytande silikon) i deras Citrus Neroli Balsam i John Masters egen webshop. Våra flaskor hade dock det gamla receptet. Efter bara en vecka hade de flesta produkterna i deras shop uppgraderats till sämre innehåll. De sparkade genast den stackaren som hade ändrat på recepten och menade att allt skulle återgå till det vanliga. Men produkterna på deras egen hemsida visade fortfarande det nya receptet med dåliga ingredienser.

Efter flera veckors tystnad har vi nu fått ny information! De flaskor som ”blev fel” kommer inte att kasseras utan säljs i deras egen shop (och möjligt på fler ställen). Parallellt med detta har de fortsatt att nyproducera. De flesta produkter har oförändrat (gammalt) recept och en del av produkterna har fått nytt-nytt recept. De produkter som vi har hittat nytt recept på är Citrus Neroli Balsamet. Det är nu utan silikoner, men de har kastat om ingredienserna i ingredienslistan. Godkänt av oss. Tror inte det kommer att märkas någon stor skillnad.

Deras Lavender rosemary shampoo för normalt hår har också fått nytt recept. Där har de ändrat ganska mycket, bl.a. nya tvålämnen. De är egentligen inte dåliga i sig, men det är massvis av dem i olika varianter och jag är tveksam till om det är bra i längden, speciellt för de med känslig hårbotten. I dagsläget tar vi inte in schampot, då det behöver en djupare utvärdering. Än så länge är deras Bare shampoo (doftfritt) oförändrat, så det rekommenderar vi istället.

Vi har stenhård koll och läser innehållet varje gång vi får ny inleverans, så att inga konstiga flaskor hamnar på våra hyllor.

Skillnaderna mellan konventionell och ekologisk hudvård.

”Slow living”, ”slow food”, ”slow cooking”; nuförtiden ska det mesta göras långsamt men för rynkor, akne och diverse hudproblem vill man gärna se snabba resultat.

Precis som att vi i allmänhet mår bra av att dra ner på takten lite, så behöver huden tid för att anpassa sig till nya rutiner och produkter. Ge din hud rätt produkter och ha lite tålamod så kommer du att se ett hållbart, långsiktigt resultat som är bra både för dig och för vår miljö.

”Clean Beauty” för din hud är att välja ekologiska, rena och naturliga produkter. Med ”Clean Beauty” samarbetar du med din kropp och tillför huden det den behöver, utan onaturliga ämnen som den måste förhålla sig till och därefter göra sig av med. Gör en investering i hållbar hudvård, det lönar sig i längden.

Vår hud producerar sebum (talg) som är en blandning av fetter och vaxer. Sebumets huvudsakliga funktion är att smörja huden för att förhindra uttorkning. Det är samtidigt en del av hudens viktiga skyddsbarriär, syramanteln. Vegetabilisk olja består bl.a av samma fetter och vaxer som huden själv producerar och blir därför en produkt som känns igen och samarbetar med huden. Fettet i oljan binder fukten i huden och gör att den inte dunstar bort så lätt. Med rätt slags olja/kräm för sin hudtyp, stöds och stärks hudens syramantel som är så viktigt för frisk hud samtidigt som den binder fukt och tillför huden viktiga fettsyror och vitaminer.

En konventionell ansiktskräm innehåller bl.a mineralolja, silikoner, kemiska konserveringsmedel och syntetiska parfymer. Mineralolja och silikoner tillför inget till huden utan lägger sig snarare som en film över huden. De täpper till porerna och hindrar huden från att ta upp fukt på ett naturligt sätt och torkar ut den underifrån. Syntetiska parfymer, färgämnen och konserveringsmedel kan ge reaktioner samt försvaga och skada hudens egen viktiga skyddsbarriär.

Ekologiskt eller konventionella alternativ?
Ja, i min värld är valet enkelt och när jag ser och känner resultatet av våra ekologiska hudvårdsprodukter på min egen hud, då blir det ett självklart val.

Kontakta oss gärna med dina frågor om ”Clean Beauty”.
Vi brinner för detta, att få ut budskapet om rena produkter som är bra för dig och bra för vår miljö.
Vi hjälper dig gärna på vägen!

Alumina i ekologiska solkrämer

Har fått en del frågor kring alumina så här kommer ett klargörande blogginlägg 😉

Är alumina och aluminium samma sak? Nej. De ser kemiskt olika ut på så vis att alumina eller aluminiumoxid som det också heter har syre bundet till sig. Vad jag förstår så är alumina inte giftig eller skadlig på huden, men det är alltså inte bra att andas in alumina i dess rena pulverform då risken för allvarliga lungsjukdomar är hög.

Alumina finns i alla ekologiska solkrämer (i alla fall de vi har i butiken) med fysikaliskt solskydd med titandioxid. Rädslan för att att ämnet ändå skulle kunna penetrera huden in till blodet är onödig.

Det är alltså inte tillsatt alumina i solkrämer. Vid tillverkning av titandioxid används alumina för att kaspla in eller klä in titandioxiden. Det är helt uteslutet att det skulle finnas alumina i fri form som kan penetrera huden och tas upp i blodet i solkrämerna. Inga av våra solkrämer har nanopartiklar och titandioxidens hudvuduppgift är att ligga ovanpå huden för att fysiskt kunna blockera skadliga UV strålar. Själva krämen kan sjunka in i huden, men partiklarna ligger alltid kvar på huden.

Om det har varit fler som oroat sig över alumina så hoppas jag att detta hjälpte. Sola smart i det härliga vädret!

Det svåra i att avgöra om en skönhetsprodukt är ren eller inte

I år har jag fått 2 väldigt fina komplimanger. Denna blogg blev nominerad som inspiratör för hållbar livsstill 2015 av Greenmatch där jag beskrivs som ”kemikaliepolis”. Jag älskar det för det passar mig klockrent!

Den andra komplimangen var att ”Softskin är bäst av alla ekologiska skönhetsbutiker för att ni är nördigast. Jo, man kan ställa de nördigaste frågorna och ändå få ett seriöst svar!”

Det är en djungel där ute! Som konsument är det lättaste sättet att förlita sig på ekologiska och miljövänliga certifieringar. Långt ifrån alla har lika höga krav, men annars måste man plugga på och gräva för varenda enskild ingrediens och produkt man vill köpa… finns inte på kartan. Det är här jag kommer in och gör mitt yttersta för att avgöra vad som är ok eller inte. Livet vore så mycket enklare om jag bara sålde sådant som hette eko och hade ett grönt blad på flaskan, men jag lusläser varenda produkts ingredienslista. Vissa ingredienser kräver mer djupdykning än andra. Så om ni undrar varför Softskin ibland är så himla sen med att ta in nyheter så är detta anledningen. Ibland behöver jag svar från leverantören/tillverkaren och oftast får jag svar, men ibland svarar de inte för att de inte kan eller orkar svara på jobbiga detaljfrågor. Då kan jag tyvärr inte ta in produkterna, för jag måste veta vad det är jag säljer.

Finns det ingredienser jag inte tycker är ok, då tar jag inte in det. Är det bara fina ingredienser tar jag in det. Lätt som en plätt! Men det finns alltid en gråzon. Sådant som är halvdant ok? Vilka mängder handlar det om, ska produkten stanna kvar på huden eller inte osv. Ibland när innehållet eg. är ok, men att det kemiska namnet på ett ämne påminner och lätt kan förväxlas med en dålig variant och det dessutom finns en uppsjö av liknande produkt(er) har jag faktiskt låtit bli att ta in produkterna. Jag besparar mig enormt mycket tid på frågor från oroliga kunder. Ja, jag hoppas ni förstår hur jag resonerar.

Senast in är Little Ondines vattenbaserade nagellack. Jag gillar att veta vad produkter innehåller lika mycket som att jag ogillar antaganden om att något skulle vara dåligt. Lika bra att förklara hur jag tänkt mig här. Allas ögon riktar sig mot 2 ingredienser: Laureth-21 och polyethylene terephthalate.

Laureth-21 får alla att tänka på dåliga sulfater. Hos skin deep får den en 3:a av 10 vilket jag tycker är lågt. Orosmolnet här är eventuellt förekommande föroreningar som inte är hälsosamma.

Resonemang: Har tittat på receptet och det handlar om en mycket liten mängd Laureth-21. Om det skulle finnas föroreningar så handlar det om ännu mindre mängder. En 3:a på skin deep är lågt, då ex. många ekologiska alternativ till konserveringsmedel ligger på 4:a så känns detta acceptabelt.

Polyethylene terephthalate petar ögonen med ordet ftalat! Detta är PET, samma PET som man har till dryckesflaskor samt diverse plastförpackningar till hudvårdsprodukter. Trots namnet ftalat i tereftalat så är det inte den sort som läcker ut och är hälsoskadligt som ex. dessa ftalater som är förbjudna i leksaker DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP. PET är klassat som miljövänligt, återvinningsbart och tåligt plast som ej läcker (används därför mycket inom matindustrin). PVC plast är det däremot mycket vanligt med utläckande hormonstörande ftalater. Vissa gånger har man hittat ftalater i drycker som förvarats i återvunna PET flaskor. Gäller dock drycker som med lågt pH. Det är osäkert men teorin är att det smitit in PVC plast som en förorening vid återvinningen av PET flaskor. Enligt en rapport från kemikalieinspektionen är tereftalat ett av de bättre alternativ och ersättare för hälsofarliga ftalater. Det är jätteförvirrande med namnen, men tereftalat ser kemiskt annorlunda ut och beter sig annorlunda också.

Resonemang: Den PET som används här är inte återvunnen. Nagellacket har inte ett lågt pH. Trots det dåliga namnet tereftalat som kommer att peta mångas ögon, så handlar detta om PET som inte är farlig. Så jag tar fajten och svarar på alla frågor. Måste ju leva upp till ryktet och vara den nördigaste av alla 🙂

Ovan ingredienser var inget som jag direkt reagerade på. Orosmolnet för mig var färgpigmenten…

Syntetiska färgpigment: Det finns naturliga färgpigment, men inga ekologiska färgpigment. I allafall inga färgstarka. Inom kemi pratar man om organiska och oorganiska föreningar (eng. organic and inorganic). Googla på det (organic compound) men i det stora hela, allt som innehåller grundämnet kol (C) är en organisk förening. Så många tillverkare tar tillfället i akt och skriver ”organic color pigments” vilket är helt korrekt men gemene man tolkar detta som ekologiska färgpigment. Detta skrivs i (skönhets)tidningar och alla möjliga butiker skriver att det är ekologiska färgpigment. Det blir så himla fel!

Little ondines färgpigment är en del naturliga och en del syntetiska. Håll ett öga på alla dessa CI XXXXX numrena. Inte alla är naturliga. En regel som funkar ganska bra är att de flesta som börjar på CI 7XXXX brukar vara naturliga och bra. På senare tid har det poppat upp många ”naturliga” sminkprodukter med syntetiska färgpigment i. Nackdelen med syntetiska färgpigment är att de flesta fall innehåller föroreningar som verkligen inte är hälsosamma. Förr i tiden blev många barn allvarligt sjuka p.g.a. alla onödiga färgpigment i mat. Numera är de värsta förbjudna, tack och lov.

Resonemang: Syntetiska färgpigment i smink och speciellt sådant som ska appliceras på läppar gillar jag verkligen inte. Nu handlar det om nagellack som inte sätter sig på huden, riskeras att ätas upp (som ex. läppstift), eller är i löst form som kan andas in, utan är i en vattenlösning som fysiskt ligger på nageln och som enkelt kan pillas av utan att lämna rester.

Ytterligare genemsamma resonemang för alla tre ingredienser är att det knappt finns några vattenbaserade nagellack på marknaden idag (som är bra). Anser att Little Ondine allt som allt ändå är mycket bättre än de alternativa 5-free, 7-free och liknande nagellack som finns därute. Little Ondine är dessutom ett peel off nagellack så man slipper använda uttorkande remover.

*Puhhh* Det var det hela om Little Ondine 🙂

 

Topp fem ekologiska mascaror

Det är klokt att välja ekologiskt och rent smink. Speciellt om du är tonåring och särskilt när det gäller mascaror. Tonåringar använder i regel mer smink än vuxna och en tonårings kropp är inte fullt utvecklad, därmed är tröskeln för gifter lägre. Konventionellt ögonsmink och speciellt mascara kan innehålla allergi- och cancerframkallande ämnen som exempel nickel, ftalater, parabener, triclosan och syntetisk mysk. Vattenfast mascara hör till de värsta bovarna.

Det är många som undrar vilken som är den allra bästa ekologiska och naturliga mascara och vilken rekommenderar jag? Mascara är en av de få produkter som jag har svårt med att rekommendera. Mascara sitter otroligt individuellt på de olika fransarna. En som sitter stenhårt på en person kan smeta och smula sig på en annan. Jag brukar nämna de som är mest populära.

Mest populära mascaror på Softskin (från vänster):
Benecos maximum volume Deep Black
Lotus Pure Organics Ekologisk mascara Black
Benecos Natural multi effect mascara (black)
Dizao Organics Moisturizing mascara black
RMS Beauty Mascara Volumizing

Andra populära mascaror är c/o mineralsmink Den lilla svarta mascara och Lily Lolo Lash Alert Natural mascara (black).

De mascaror som utmärker sig är Lotus mascara som är krämig. Om du alltid har problem med att mascaror smetar och kladdar är antagligen inte Lotus något för dig. Gillar du däremot näringsrika mascaror som ger mycket volym så kan Lotus passa. Motsatsen till Lotus är c/o mineralsminks mascara som är mycket torrare i konsistensen. Denna är bra om du tycker att alla mascaror är för kletiga och du är ute efter en vardagsmascara.

Själv använder jag sällan mascara, men när jag väl gör det är det RMS Beauty Mascara Defining och Dizao Organics Moisturizing mascara black som gäller. Båda använder jag ihop med bentonitlera, läs mer om det här.

Är ekologiska och naturliga mascaror helt riskfria då? Det självklara svaret är nej. Våra mascaror är såklart fria från de ovan nämnda allergiframkallande och cancerogena ämnena. Men man kan bli allergisk även mot naturliga ämnen. Eteriska oljor är bra konserveringsmedel och finns i många av våra mascaror. Doftämnena som naturligt förekommer i eteriska oljor är allergiframkallande och måste därför deklareras separat i INCI om det överstiger 0.001 gram (per 100g). Det räcker alltså inte med att skriva eteriska oljor. Vanliga doftämnen i eteriska oljor är bensylalkohol, limonene, linalool, citronellol etc.

Har du har testat alla sorters mascaror, men tål inga av dem (oavsett ekologiska eller inte)? Då bör du testa en mascara som inte är svart, ex. brun mascara. Man kan nämligen vara allergisk mot det svarta pigmentet.

It’s difficult to recommend a good mascara since it’s very individual on different lashes. These are the top five organic and natural mascaras.

Baksidan av GMO

GMO (genmodifierade organismer) är vanligt inom livsmedelsproduktionen framför allt på växter. Den vanligaste orsaken till modifieringen är att att växterna ska bli mer motståndskraftiga och tål bekämpningsmedel bättre. Mer mat kan produceras och fattigdom kan motverkas. Men det finns också stora nackdelar med GMO växter. Vid användning av GMO grödor har vissa ogräs och insekter fått samma/bättre motståndskraft och starkare bekämpningsmedel måste användas. GMO grödor är dessutom mycket mer allergiframkallande. Tyvärr har man än idag inte sett att GMO grödor ger större skördar. Det blir oerhört dyrt för fattiga småbönder att köpa frö till GMO-gröda i stället för att odla eget frö som de är vana vid. Välj KRAV och Svenskt Sigill om du inte vill äta GMO mat.

Inom ekologisk hudvård är man också mot GMO, men långt ifrån alla tillverkare flaggar om detta. De stora EKO cert organen inom hudvård som jag känner till tillåter inte GMO ingredienser. Men tycker att det borde lyftas fram bättre med ex. logotyper som tydliggör det för slutkonsumenten. Det finns ju Vegan, Fair trade loggor. Varför inte en non-GMO logga? Så kan jag passa på att önska en no-nanoparticles logga också 🙂
Läs gärna KRAVs fullständiga artikel om GMO mat och odling:
http://www.krav.se/ekologiskt-utan-genmodifierade-organismer-gmo#.VE9pPSkoiZV.facebook

GMO (genetic modified organism) is common in the food industry. The crops usually get more resistent to pesticides. More food can be produced. But when GMO crops are used, some insects and weeds also get more resistent requiring stronger pesticides. GMO crops are also very sensitizing and can cause severe allergic reactions. Today, we haven’t yet seen larger yields and the GMO seeds are very expensive for small and poor farmers. When it comes to organic skincare, GMO ingredients are not accepted but I think that manufacturers should mark this more by for ex. using a non-GMO logo. This would definately help end consumers to choose in the beauty jungle.

Använd inte Jessicurl hårvårdsprodukter

Sällan går jag ut och varnar om produkter. En kund berättade att hon använder Jessicurl, ett hårvårdsmärke som marknadsför sig som naturlig och som säljs av ekologiska och naturliga shoppar. När jag skulle läsa INCI förväntade jag mig ett naturligt innehåll blandat med lite petroleumbaserade ingredienser. Men vad som stack mig i ögonen var ämnet:

Diazolidinyl Urea

Detta är ett bakteriedödande ämne som har bra konserverande verkan i kosmetiska produkter eftersom det bryts ner till formaldehyd.

Formaldehyd är väldigt allergiframkallande och direkt giftigt ämne som är cancerframkallande. Det finns ju hur många alternativa konserveringsmedel där ute som helst! Nu kanske jag blir lynchad av Jessicurl och deras återförsäljare, men den smällen får jag ta.

 

Zinkpyrition i mjällschampo och båtar

Senaste från VASYD nyhetsblad.

Ämnet zinkpyrition är populärt att ha i mjällschampo, kosmetika samt i båtbottenfärger. Ämnet är mycket bra på att hindra tillväxten av mikroorganismer. Zinkpyrition är allergiframkallande och irriterande för hud och ögon och är mycket giftigt för vattenlevande organismer (fiskar, kräftdjur m.fl.).

Jag stöter dagligen på människor som resonerar såhär ”det är ju så små mängder av de där kemikalierna” och ”jag dör inte av ett vanligt schampo”. I Sverige används ca 2.4 ton zinkpyrition i båtbottenfärger och 10 ton i schampo. Vill tillägga att användningen av zinkpyrition på båtar är begränsad, medan det inte finns några som helst restriktioner för ämnet i kosmetika. Läs gärna mer här ifokus och naturskyddsföreningen.

Sodium coco sulfate

Tensider ger mig inte bara torr hud utan även huvudvärk. Det är rena rama djungeln och inget är solklart. Jag har grävt lite kring sodium coco sulfate (SCS). Ämnet som det verkar vara heta känslor kring.

CAS nummer
I forum diskuteras det hett kring SCS. Vad är det och är det samma sak som Sodium Lauryl Sulfate (SLS)? Vissa säger att SCS och SLS har samma CAS nummer (unika internationella nummer som tilldelas alla kemikalier, föreningar, lösningar etc som det finns litteratur på). Min uppfattning är att de inte har samma CAS nummer. Googlar man får man upp tveksamma leverantörer som tilldelat dessa två samma CAS nummer. Jag vet att tillförlitliga leverantörer med högkvalitativa produkter har bra mycket bättre dokumentation på deras varor ex. Sigma Aldrich (eller VWR etc). Söker jag på SLS nämns inte sodium coco sulfat som en synonym, men däremot sodium dodecyl sulfate som är ett namn man gärna använder inom labbvärlden, se här. Min gissning är att SCS är en för ospecifik tensid och därför inget de säljer. Jag släpper fixeringen kring CAS numret och går vidare.

Vad är Sodium coco Sulfate för något? (!)
Det är inte helt lätt att hitta svar på detta. Antagligen för att det inte används inom forskningsvärlden och därför inte testats och skrivits om det. Den information jag hittat är inte baserad på vetenskapliga artiklar, men det är det enda som har gett mig klarhet kring ämnet, se här. Jag sammanfattar:

• SLS tillverkas genom att man isolerar en fettsyra (från ex. kokosolja) som heter laurinsyra (eng. lauric acid).
• Laurinsyran reageras med svavelsyra (eng. sulfuric acid)
• Som sedan får reagera med natriumkarbonat (eng. sodium carbonate) och då har man tagit fram tensiden Sodium Lauryl Sulfate alltså SLS.

När man tillverkar Sodium coco sulfat, så använder man inte en fettsyra (laurinsyran) utan en blandning av alla fettsyror som förekommer i kokosoljan. Man låter dessa fettsyror (liksom SLS) få reagera med svavelsyra samt natriumkarbonat och får då sodium coco sulfat som är en blandning av (jag citerar) ”sodium lauryl sulfate, sodium caprylic sulfate, sodium capric sulfate, sodium oleic sulfate, sodium stearyl sulfate etc”. Istället för att namnge alla dessa efter kokosoljans olika fettsyror kallar man det för bara sodium coco sulfate. Ett samlingsnamn helt enkelt. Det står också på sidan att SCS är har lika negativa egenskaper som SLS har.

Är SCS lika irriterande som SLS?
Vissa säger att SCS är mildare och att hårbotten mår bättre jämför med schampon med SLS. Andra säger att den är lika irriterande. Den borde vara mildare anser jag då den innehåller en mindre fraktion SLS. Men om man exempelvis är allergisk mot SLS, då lär man få en reaktion av SCS också.

Spår av 1,4-dioxane
SCS innehåller inte spår av giftiga 1,4-dioxane enligt Skin Deep (det gör nämligen SLS). Men om SCS innehåller en fraktion av SLS, borde den inte innehålla en liten mängd 1,4-dioxane? Idag kan man rena bort 1,4-dioxane, men det kan man inte som konsument se på INCI. Frågan är om de olika certifieringsorganen har krav på att 1,4-dioxanet måste bort från SCS. Jag har mailat NaTrue och frågat hur det resonerar och vad för regler som gäller kring SCS, men har tyvärr inte fått respons. Frågan har jag också ställt till Eco Cosmetics, då jag med stor förvåning hittade SCS i deras duschgel för känslig hy. Tydligen har de haft SCS i deras produkter förr i tiden, men att de har ersatt det med en mildare tensid idag. Deras duschgel för känslig hy är den enda som har kvar SCS och den tillverkas idag utan SCS, men det kommer att ta tid innan de med den gamla formuleringen säljs ut. Angående 1,4-dioxane i SCS säger Eco Cosmetics att tillverkningssättet idag är inte som 10 år sedan, men pga SCS:s aggressiva karaktär väljer de att ersätta den med andra tensider.

SCS och Softskin.se
Softskin har ett fåtal artiklar med SCS. Att Eco Cosmetics utvecklar sina produkter till det bättre glädjer mig. Sante däremot utvecklar sina produkter till det sämre då jag upptäckt att deras senaste uppdatering smygt in SCS i schampon och tvålar.

Jag har alltid haft den uppfattningen att SCS är ett mycket bättre alternativ än SLS och att det är dioxanfritt. Men pga av att SCS visar sig vara lika eller nästan lika irriterande som SLS kommer jag därför att sluta sälja produkter innehållande SCS. Jag anser att Eco Cosmetics är ett seriöst företag och jag väljer att tro på deras ord. Jag tycker att mina kunder, även de med känslig hy ska kunna handla tryggt på softskin. Dessa kommer därför att säljas ut och inte tas in igen (förrän SCS tagits bort):

Eco Cosmetics – Duschgel sensitive med Havtorn & Persika (omformulering pågår)
Sante – Kokos Glans Schampo
Sante – Duschgel Body & Hair Homme
Sante – Duschgel Ananas
Sante – Duschgel Kokos
Sante – Duschgel Goji Power
Sante – Duschgel Coconut Dream
Sante – Duschgel Acai Energy
Sante – Duschgel Grenadine Spirit
Sante – Flytande Tvål Bio-Aloe Lemon

Ironiskt nog är alla dessa storsäljare.

Silica och Hydrated Silica

Jag fick en fråga ang. silica. Personen i fråga hade läst mitt inlägg om quartz powder och blivit orolig när hon såg ”Silica” i sitt mineralsmink. Hon kontaktade tillverkaren och fick till svar:

”Den silica som är farlig är inte samma silica som används i mineral makeup. Det är den “crystalline silican” som är farlig men inte den “Hydrated silica” som vi använder. Jag har inte översatt de engelska termerna för de olika namnen då det är svårt att få det på korrekt svenska.”

Hon fick dessutom en länk till en sida med mycket förvirrande information. Jag fick vända ut och in på hjärnan för att förstå var felen med informationen var. Men vi går inte in på det utan går rakt på sak.

På svenska heter det hydrerad silica respektive kristallint silica.

Den hydrerade silican har många namn, bl.a. kiselgele på svenska, men INCI namnet är: hydrated silica. Den hydrerade formen är ofarlig, där är kiseln bunden med vattenmolekyler:
Shenet: Kiselgele
Skin Deep: Hydrated silica

Sedan har vi amorf (amorphous) silica eller silicon dioxide mfl. INCI namnet är: Silica
Denna har varken en kedjeform eller kristallform och saknar struktur. Här är kiseln är bundet till syremolekyler.
Shenet: Kiseldioxid
Skin Deep: Silica amorphous
Och Silica misstänker man att det inte är bra att inandas. Den tros vara giftig för lungorna.

Sist men inte minst så har vi kristallint silica, quartz powder eller crystalline silica som är en vanlig form av silicon dioxid (jag vet, det är förvirrande). Här är jag lite osäker på INCI namnet, men har sett det i smink som: quartz powder.
Här är kiseln också bunden till syremolekyler men som namnet antyder så har den en struktur, en stabil kristallstruktur. Det kristallina silican är definitivt inte bra att inandas.
Skin Deep: Silica Crystalline (Quartz)

Jag förstår inte varför tillverkarna är så slarviga med att använda INCI. Trodde det var lag på det. INCI står för international nomenclature of cosmetic ingredients. Vilket säger av sig självt att oavsett ursprung (land) så är det ett internationellt ”språk” som gäller.

Det är himla lätt att förväxla dessa. För det är stor skillnad på ex. ”Hydrated silica” och ”silica”. Många envisas med att översätta till svenska. Kanske känns det tryggt för kunden. Ibland är det bra, men oftast kan det vara förvirrande. INCI säger allt.

Jag kanske överreagerar. Men efter några år inom läkemedelsbranschen där det är superviktigt med att skilja på äpple och granatäpple så kan jag inte förstå varför man inte deklarerar på ett korrekt sätt. Jag är verkligen inte ute efter att bråka med tillverkarna eller att smutskasta någon eller något företag. Jag vill bara lyfta fram hur viktigt det är att vara tydlig. Viktigt för konsumenten och de återförsäljare som bryr sig.

Cocamidopropyl betaine och nitrosaminer

Livet hade varit enklare om jag inte varit så petig. Att bara ta in allt som heter eko. Varför måste jag vara så tvångsmässigt petig när det gäller innehåll? Jag kan ju inte ta in något som jag själv inte skulle vilja använda pga innehållet. Det går ju inte heller att sälja något som jag inte vill rekommendera till mina nära och kära. Nä, det går bara inte.

Den senaste tiden har jag velat ta in produkter (mycket på kunders begäran) men inte kunnat pga tvålämnet Cocamidopropyl betaine (CAPB). Det här är käppet i hjulet. CAPB kommer från kokosoljan och vad jag har förstått så är den i sig inte ”farlig”. Men när man vidaresyntetiserar detta så får man nitrosaminer som biprodukt. Nitrosaminer är cancerframkallande, hudirriterande och allergiframkallande och är således inget jag är glad för. På Livsmedelverkets sida kan du läsa om nitrosaminer i vår mat. Rökarna får i sig mest. Orkar du inte läsa texten kan du skrolla ner och kika på tabellen. Deprimerande. Men något man kan göra är att äta en C-vitaminrik kost, då C-vitamin motverkar nitrosaminerna!

CAPB är populärt att använda och jag hittar det oftast i billigare ekologiska hudvårdsprodukter, men såklart även i dyrare exklusiva märken.

Jag har varit i kontakt med danska Urtekram, då de har CAPB i nästan alla produkter som löddrar. För att kunna Astma & Allergi certifiera hudvårdsprodukter i Danmark måste nitrosaminerna ligga under 5 ppm (parts per million, dvs 5 mikrogram/liter). Urtekram klarar denna gräns och har därmed certifierat ett urval av sina produkter. Frågan är vad halten brukar ligga på? Den kanske är superlåg under 1 ppm, men det vet man ju inte. Men skulle jag vilja använda produkter med nitrosaminer (även om det är låga halter) på mina barn? Nej, det räcker väl med det de får i sig via kosten… Till vuxna känner jag mig kluven. Inget är svart och vitt. Det är låga gränser och det är nog bättre att stå över kakaon och den stekta baconen istället…. eller?

Vad tycker ni? Använder ni produkter innehållande detta tvålämne? Hur är er inställning till nitrosaminer? Det lutar mycket mot att jag vill fortsätta att hålla butiken fri från CAPB, men skulle gärna vilja höra era röster!

Hälsomässa i Malmö

I söndags var jag på Natural Products mässan som hölls i Malmö (yay!). Det var allt inom hälsa och skönhet (ej för allmänheten tyvärr). Mycket raw food (choklad!), diverse kosttillskott och såklart en hel del hud och hårvårdsprodukter. En beauty-junkie som jag är var adrenalinet och pulsen hög! Det var så himla lätt att stå och klämma, känna och grotta ner sig i INCI listor och prata med trevliga utställare, men eftersom jag skulle hem inom 3 timmar för att amma var det viktigt att även ha ett högt tempo.

Det märks tydligt att tillverkarna har förstått att eko går att sälja och att intresset är stort. Men det finns fortfarande en hel del tillverkare som rider på den gröna vågen. Jag förstår att det är svårt för konsumenter att urskilja vad som är bra eller inte. För själv blev jag många gånger vilseledd. Förpackningarna kan se så himla Eko och tilltalande ut, men INCI listorna talar för sig själva. Exempelvis fick jag syn på naturlig och ekologisk HÅRFÄRG! Åhh… ahhh… åh nej… Naturligt och ekologiskt förvisso men insmygande synteter och tillsatsämnen. Mycket inom ekologisk hudvård var parabenfritt (det var de noggranna med att poängtera) men ersatt med andra konserveringsmedel som jag inte anser är ok. Jag är väl extremt petig vad gäller innehåll, men jag vet att det går att tillverka rena ekologiska hudvårdsprodukter, så varför nöja sig med halvdanna? Det här hände många gånger:

– Ohh wow, is this organic?!!
– Yes! It’s aaall natural.
– Ok, but is it organic?
– Well, no. But it’s aaall natural!

Jag har absolut inget mot naturliga hudvårdsprodukter, men tycker att det är fult att försöka undvika att svara på en så enkel och viktig fråga. Det mesta var sådant som jag inte kan ta in pga underkänt innehåll, men ett fåtal guldkorn hittade jag ska ni veta! Fick hem 3 välfyllda påsar fullt med info och prover så här ska det läsas och provas så det ryker!

Nagellack rekommenderas under graviditet

Jag har varit väldigt glad för graviditetesappen ”Babycenter”. Den håller koll på vilken vecka man är i samt att man får en massa bra tips och fakta dag för dag. Men när jag kom till v18 blev jag så besviken. Där står att man ska piffa upp sina naglar med nagellack så att man känner sig fin och fräsch. Tanken är kanske god men nagellack under en graviditet! Vad tänkte de på? Det kanske är små mängder för mamman men fostret är ju jättelitet och dessutom under konstant utveckling.

Vanliga konventionella nagellack innehåller vanligen:

• Formaldehyd – mycket giftig, cancerframkallande, mycket irriterande för huden, ögonen, lungorna.
• Ftalater – misstänks försämra fortplantningsförmågan, bidra till fostermissbildningar och vara cancerframkallande. Har bloggat om det tidigare här.
• Toluene – Nervgift, mycket irriterande för huden, ögonen och lungorna.´
• Aceton – stör fortplantningsförmågan
• Tungmetaller – ansamlas i kroppen och påverkar bl.a. hjärnans utveckling

Tack och lov finns det idag vattenbaserade nagellack. Dessa innehåller vanligen vatten, akryl polymerer (lägger sig som en film ovanpå nageln dvs själva lacket), glykol och giftfria färgämnen. Själv tycker jag att det är ok att man målar naglar enstaka gånger med dessa vattenbaserade nagellack under graviditet. Varför jag anser att man inte ska vara alltför flitig med de vattenbaserade är pga borttagningen. De ekologiska och mycket hälsovänligare nagellack removers innehåller milda lösningsmedel (ibland ekologiska). Det är ändå lösningsmedel i mina ögon och för små barn 3 år uppåt är ok, men inte för små babyfoster som bara väger ett par hundra gram.

Att välja en bra tandkräm & få ut det mesta av en

Det är dags att titta in i badrumsskåpet igen och läsa INCI. Denna gång handlar det om tandkrämen. Trotjänaren som vi dagligen använt sedan barnsben.

Fluor
Vi vet att fluor är bra mot karies, men vi vet också att fluor är giftigt. Ord som nervgift, cancer, benskörhet, akut förgiftning mfl. är kopplade till fluor. Det är därför extra viktigt att spotta ut all tandkräm och inte svälja det. Låt inte barnen få fri tillgång till tandkrämstuben. Ha alltid barnen under uppsikt så att de inte äter av tandkrämen.

Det finns tandkrämer utan fluor idag. Ibland varvar jag mellan tandkräm med och utan fluor. Verkar inte ha något bra saliv då jag väldigt lätt får karies och av denna anledning har jag haft svårt att släppa fluortandkrämen helt. Så här får man prova sig fram och ta ställning om man klarar sig utan fluor eller inte.

Andra vanliga ämnen att undvika

• Triclosan – antibakteriell, kan brytas ner till dioxin (giftigt), miljöbelastande, allergiframkallande, misstänkt vara cancerogen, bioaccumulativ, irriterande på hud och lungor etc.
• SLS (sodium lauryl sulphate, natriumlaurylsulfat) – tvålämne, allmän irritant, irriterar hud (speciellt runt ögonen, munnen och hårbotten). Kan även vara kontaminerat med giftiga orenheter som 1,4-dioxane under framställning/tillverkning. På längre sikt orsaka acne och håravfall etc.
• Titandioxid – vitt pigment i tandkrämen, naturlig mineral som som eg. är ofarlig. Dock framgår det sällan om det är i nanostorlek eller inte. Nanopartiklar är relativt nytt och inte helt utrett kring hälsopåverkan. Partiklarna är så små att de stannar kvar och sprids i kroppen. De är så små att de t.o.m. kan förflytta sig upp till vår hjärna. Om du inte orkar läsa INCI så välj en tandkräm som inte är vit.
• Parabener – konserveringsmedel, misstänks vara cancerframkallande, vara giftigt för våra organ etc. Finns runt 20 olika sorters parabener.
• Alumina – konsistensgivare (så det inte kakar sig), misstänks vara ett nervgift, bioaccumulativ och giftig för våra organ. Hittas vanligen i flytande ”2-i-1” tandkrämer.
• PEG (polyetylenglykol) – lösningsmedel, binadre som heter PEG följt av en siffra (siffran beskriver molekylens längd dvs struktur). Alla varianter är inte lika hälsofarliga men vissa kan innehålla spår av etylenoxid och 1,4-dioxan (giftiga) samt misstänks vara giftiga för våra organ. Jag brukar skippa alla PEGs för enkelhetens skull.
• Carvone – smakämne, ingår också naturligt i smakämnet pepparmint, ger allergireaktioner hos 6% av befolkningen. Carvone är inte så farlig i min mening, men kan vara bra att känna till om man är överkänslig.

Mitt miljö- och plånbokstips
Även om man tryckt ut det sista för kung och fosterland så finns det jättemycket tandkräm kvar i tuben. Klipp upp tandkrämstuben! Det kommer att räcka mååånga dagar till. Glöm inte att använda den övre tubdelen som ett lock, annars torkar tandkrämen in snabbt.

Ftalater i kosmetika och vår omgivning

Detta är ett jätteviktigt ämne som behöver uppmärksammas med jämna mellanrum. Kanske inte det roligaste blogginlägget, men farligt och giftigt är inte alltid så kul….

Vad är ftalater för något?
Ftalater är kemiska föreningar och ett samlingsnamn för alla salter eller estrar av ftalsyra. Dessa tillverkas av råvaror som kommer från (rå)olja och de är de mest använda mjukgörarna i världen (!). Trots att de olika ftalaterna liknar varandra strukturellt så fungerar de på olika sätt. Fördelarna med ftalaterna är deras långa hållbarhet samt låga pris.

”Plastic is fantastic”
Ftalater används flitigt inom plastindustrin som mjukgörare. Exempel på var man kan hitta ftalater är mjuka plastförpackningar, plastgolv, lim, färger, tapeter, folie, sandaler, pennskrin, suddgummin, i PVC-tryck på tröjor samt i kosmetiska produkter. Så tänk på att inte värma plastburkar med mat i mikrovågsugnen!

Hur påverkar ftalater oss negativt?
Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kropp och miljö. Många av ftalaterna misstänks rubba och försämra fortplantningsförmågan, bidra till fostermissbildningar och dessutom vara cancerframkallande. Vissa ftalater är så pass giftiga att de är förbjudna, speciellt i leksaker för barn. I dagstidningen (Sydsvenskan 07.02.12) står det att ftalater misstänks starkt bidra till ökad missfall. Kort fattat så är ftalater inte bra för varken människa eller miljö.

Ftalater i kosmetika
Inget förvånar mig längre, men självklart hittar man ftalater även i kosmetiska produkter ex. hårgel, hårmousse, hårspray, parfymer och deodoranter. En artikel från DN (2002) ger exempel på marknadsledande hudvårdsprodukter där Naturskyddsföreningen hittat höga halter av ftalater.

Vad fyller ftalater för funktion i kosmetiska produkter? En vanlig anledning är att den är doftbärande, doftförstärkande och är därför populär i syntetiska parfymer. I syntetiska hårstylingsprodukter har ftalaterna en mjukgörande verkan. Ftalater används också till att denaturera alkohol (göra alkohol odrickbar, oftast genom att ge den en bitter smak). Man måste inte denaturera alkohol, men man får betala mer skatt om man inte gör det. Så se upp för denaturerad alkohol i konventionella hudvårdsprodukter (parfymer, ansiktsvatten etc).

Ftalater behöver sällan deklareras och kan ingå under ”fragrance” eller ”alcohol denat”. Därför är det många gånger svårt för konsumenter att kunna läsa sig till det. Jag anser att det krävs en lag där all sorters ftalater måste deklareras, även om det ligger under gränsvärdena. Det är människornas hälsa som ska skyddas, inte företagens bankkonton.

Finns ftalater i ekologisk hudvård?
Företagen som tillverkar ekologisk hudvård fokuserar sig inte bara på att produkten ska vara ekologisk, utan även att tillverkningsprocessen ska vara ofarlig för miljön, produkten ska inte bidra till att skogar skövlas eller miljön belastas samt att människor inte utnyttjas med låga löner och dåliga arbetsvillkor. En äkta ekologisk produkt har detta helhetstänk och jag skulle bli mycket förvånad om man skulle hitta ftalater i en äkta ekologisk hudvårdsprodukt. Man använder sig gärna av en oberoende trejde part, dvs olika certifieringsorgan som granskar allt detta. Därför är ekologiska certifieringar en trygghet och en garanti för ftalatfria produkter. Men för att ha lite kött på benen för att kunna skriva detta blogginlägg hörde jag med Lisbeth som håller i Bentley Organic i Sverige samt Kersti som håller i i+m naturkosmetik i Sverige. Jag fick snabba svar samma dag från både Lisbeth och Kersti och det ger jag tummen upp för att det visar att de tycker att ämnet är viktigt.

Lisbeth bekräftar att Bentley Organic är certifierat av Soil Association (den mest stränga ekologiska certifieringen enligt min uppfattning) och de granskar inte bara råvarornas kvalitet utan även hela tillverkningsprocessen. Ftalater är strängt förbjudet och det är väl inte så konstigt med tanken på att de förbjuder SLS (irriterande tvålämne) som i jämförelse inte alls är lika miljöskadlig och hälsofarlig som ftalater.

Kersti högg tag i frågan direkt och berättar att det finns mer än 100 olika sätt att denaturera alkohol. i+m denaturerar sin alkohol med ekologisk lavendel och grön såpa och alla deras produkter är såledels fria från ftalater. i+m är certifierat av BDIH och Vegan. Man kan göra alkohol odrickbar genom att tillsätta naturliga växtingredienser, ex. Quassia-Tree (Surinam Kvassia), Myrica (Pors), lavendelolja mfl. Växterna ger alkoholen en bitter bismak utan att förändra den kemiska sammansättningen. All sorts denaturerad alkohol är därför inte farlig, men de deklareras på samma vis dvs som ”alcohol denat”.

Det finns alltså naturliga och miljövänliga sätt att denaturera alkohol på och det finns ingen anledning att tillsätta mjukgörande ftalater i naturlig och ekologisk hudvård då det inte finns några hårda synteter som behöver mjukas upp eller syntetiska dofter som behöver doftförstärkas.

Nytt på ingredienslistan: Ceteareth-20

Som många av er vet så listar jag ämnen som jag inte gillar i ekologiska hudvårdsprodukter. En del av min arbetstid går just åt att (lus)läsa INCI listor. Tur som händer det inte så ofta att jag hittar något jag ogillar och det är sällsynt att jag hittar något som inte redan är listat, men idag hände det.

Ceteareth-20 är en surfaktant dvs. ett ytaktivt ämne, ett lösningsmedel som irriterar ögon och hud. Vid framställning av ceteareth-20 kan dessutom spår av det giftiga ämnet 1,4-dioxane finnas kvar. 1,4-dioxane är en oönskad biprodukt som är giftig och misstänks starkt vara cancerframkallande. På en skala 0-10 (där noll är helt ofarlig) ligger 1,4-dioxane på 10. Denna ingrediens hittade jag i en ekologisk hårgel som trejde ingrediens på innehållsförteckningen. Jag tycker att det är ett märkligt val av surfaktant då det finns många andra ofarliga/ icke irriterande man kan använda sig av istället.